Ikväll är jag med på TV- jag och Johan - Tvärsnytt i SVT1 kl 19.15.Inslaget handlar om sorg efter att ha mist någon i suicid. Jag tycker det är bra att det uppmärksammas och att ämnet får ta plats i media. Sorgen får ansikten och man visar på att arbetet med suicidprevention är otroligt viktigt.
Känns pirrigt att vara med i TV även om jag förstår att inslaget blir väldigt kort. Jag som inte tycker om att stå i centrum och synas och höras så väl...jobbar hellre lite i bakgrunden... Tänkte på det - att så många saker jag gjort och upplevt, så många människor jag träffat - som aldrig skulle hänt om Johan inte tagit sitt liv. Det är en sorgblandad glädje i den tanken - jag hade gett vad som helst för att inte behövt mista Johan. Igår var han mig så nära igen och just i de stunderna är saknaden större än någonsin. Knytnävsslaget i magen kommer som på beställning, smärtan sköljer som en våg genom hela kroppen och sanningen går upp för mig en sekund eller två - Johan är död! Johan finns inte mer, han kommer aldrig tillbaka...så hittar jag off-knappen och går in i bubblan en stund...för att sedan återvända till livet (så som det blev) - allt det här kan gå på några sekunder men känns som en evighet...
.jpg)
2 kommentarer:
Tack för din kommentar så att jag fick veta...
Jag hoppas att jag får in kanalen på min TV annars ska jag se det på webben.
Kram Gunilla mamma och änglamamma
Ja, ett liv innan, ett liv efter, gamla jag kan aldrig komma tillbaka, precis så känner jag också som är änka. Min man dog på en sekund.
Den ene sorgen går dock inte att jämföra med den andre och inget kan vara så fruktansvärt som att mista sitt barn, jag vill bara inte ens tänka tanken.
Många kramar
från "Fröken änka"
E-K
Skicka en kommentar