
Längtar efter mina övriga barn också - och efter barnbarnen - och efter Houari. Allt är en enda längtan efter dem som jag älskar. Som jag sa till Jenny igår...jag kan bo i er källare, kan sitta därnere och sticka och läsa, ska inte göra mycket väsen av mig bara jag får vara där. Att höra hur de pratar och rör sig däruppe på övervåningen - vilken lycka att veta att de är nära...
Mitt i allt elände ser jag fram emot helgen då jag ska få träffa några sorgesystrar (och kanske "sorgebröder" också). Det kommer att bli en lisa för själen - det är jag övertygad om.
Nu är det snart jobbardags...mycket att göra nu när det närmar sig månadsskiftet...
Fick en så vacker bön med e-post härom dagen och vill dela den med er.

Sankta Theresas Bön
Låt det idag finnas frid inom dig.
Må du lita på Gud att du är exakt vad du är menad att vara.
Glöm inte bort de oändliga möjligheterna som föds från tro.
Må du använda de gåvorna som du har fått, och ge vidare den kärlek som
har givits till dig.
Må du vara tillfreds i vetskapen om att du är ett Guds barn.
Låt den närvaron sätta sig i din kropp,
och ge din själ friheten att sjunga, dansa, lovorda och älska.
Den finns där för oss alla.