Musik...

Just nu betyder musiken oerhört mycket för mig... Bara älskar Wadling med hans hesa lugna röst... Ger mig lindring i smärtan...

Så mycket ångest

Idag åkte ju min Houari till Algeriet. Det har varit en dag i ångest och tårar. Även om jag vet att han kommer tillbaka så är tanken på att vi ska leva åtskilda i kanske många månader nästan outhärdlig. Jag vet att det går men idag har det känts hårt.

Planet skulle vara framme i Alger 15.30 svensk tid. Houari lovade höra av sig så snabbt han kunde...han ringde nyss! Åh, jag har genomlidit många timmar och sett det värsta framför mig... Eftersom han inte hade pass utan ett resedokument så fastnade han hos polisen på flygplatsen. Det visste han innan men trodde nog inte att det skulle ta så lång tid och vara så tufft. De tog hans cigaretter och mobil och lite pengar (som tur var inte allt) men nu när han ringde var han fri! Han grät och sa att han vill bara hem till mig igen. Det gör mig så ont!!! Jag vill att han ska vara här i lugn och ro, i den trygghet som det kan bli när han väl fått permanent uppehållstillstånd.

Nu kan jag i alla fall gå och lägga mig och sova något sånär bra då jag vet att allt är bra och att han är framme.

Sänder en skyddsängel till Dig min älskade!

Avsked eller på återseende

Idag finns inga ord...bara tårar...och längtan...

Blogg-utmärkelse

Tack Gunilla för den fina utmärkelsen!

Nu ska jag bara följa instruktionerna nedan:

1. Jag får sätta in bilden på min blogg eftersom jag fått priset!

2. Jag ska länka till personen jag fått den ifrån.

3. Jag ska nominera 7 andra bloggare

Jag nominerar:
Leena

Lotta

Ludmilla

Pernilla

Elisabeth

Marie-anne

Susann

4. Sedan ska jag länka till dom i min blogg
5. Sedan ska jag lämna ett meddelande hos dem som jag nominerat

Johan - var det så här du tänkte?

Sången om Johan...

Till min älskade Houari

Bahibak, bahibak, bahibak. Jag älskar dig, jag älskar dig, jag älskar dig.

Kan inte låta bli att låta tankarna gå...när kommer vi att mötas igen? Hur länge ska vi behöva vänta? Ringde Sveriges ambassad i Alger igår och bokade en tid för intervju åt dig - inte förrän 20 november fick du komma *suck* - så NU börjar operation utmattning. Jag ska ringa varje vecka, maila flera gånger i veckan för att be dem på konsulatet att ta emot dig tidigare så att processen kan börja. Jag vill ha mitt liv tillbaka! Det liv som du hjälpte mig hitta tillbaka till efter att jag gått i sorgens bubbla så länge. Jag förstår inte att "någon" ska behöva ta det ifrån mig. Har jag inte haft nog med prövningar nu??? MEN jag är stark, starkare än somliga tycks tro (som lille Mowgli i Djungelboken sa) så jag kommer att klara det här också - för mig, för dig, för oss, Houari - min kärlek.

Lite bilder

Idag ska jag träffa Houari, min kärlek, för näst sista gången innan han åker till Algeriet. Läste till min förfäran att det fallit bomber där men Houari säger att det är långt ifrån hans hemstad.

Vågar inte tänka på hur lång tid det kan ta innan han får komma tillbaka... Intalar mig att allt kommer att gå bra.

Solen lyser här i Fagersta idag - skönt med ljus och värme innan hösten går över i grått och mörker.

Nu ska jag packa väskan så vi kan ha picnic i besöksrummet på Förvaret i Gävle...kan inte låta bli att skratta lite...mycket ska jag då vara med om innan jag vandrar vidare...uj,uj,uj (som barnbarnet Wilma skulle sagt).

Önskar er alla en underbar helg och avslutar med en ängel från mina samlingar.

Till min dotter Elisabeth

Älskade Elisabeth - ta emot all hjälp du kan få. Du är värd allt det bästa och det finns ett ljus i mörkret. Det går att komma ur depressionen även om det är tungt. Jonathan behöver dig! Alla vi andra vill ha dig kvar för vi älskar dig!!!

Lilla hjärtat - jag älskar dig mer än jag kan beskriva för dig. Jag kanske inte alltid har visat det tillräckligt mycket för dig men hoppas att du kan känna att det verkligen är så.

/Mamma

Ja, lite trött var jag men kunde inte somna om efter kl 05.00...hmm...grrr...

Nu är jag på jobbet och försöker göra lite nytta som att skriva här t ex *ler*. Har telefontid och det är alldeles tyst...peppar, peppar....

Äntligen måndag

Just nu är det verkligen så att jag kan säga "Äntligen måndag". Jobbet väntar och det är det som håller mig uppe. Och besöken hos Houari förstås...jobbigt när vi ska skiljas för jag tänker varje gång att nu är det sista gången innan han åker till Algeriet. Jag var hos honom i lördags och vi hade några underbara timmar tillsammans. Jag hade mat med mig så Houari var lycklig - det är väl lite si och så med maten där han är och mycket får han avstå ifrån då det inte är halal.

Igår gick jag in i min bubbla...tillbringade dagen vid datorn och i soffan förutom en kort visit i tvättstugan där jag fick igång två maskiner. Orkade inte ens ta mig tillbaka för att hämta upp tvätten så det fixade jag nu på morgonen. När jag la mig i sängen igår kväll så tänkte jag att jag kommer aldrig upp mer...stel och eländig var jag då jag knappt rört mig på hela dagen. Phuuuuu!!! Jag måste börja röra på mig! Har förresten ställt diagnos på mig själv. Jag har alldeles säkert fibromyalgi...ont ont ont, stel stel stel...

Idag blir det förhoppningsvis klart med resedokumentet för Houari. Bra det, för då kan det börja hända något, dvs biljetter beställas och han kan resa till. För hur tungt det än är så måste han ju tillbaka till Algeriet och det är först då som processen att få komma tillbaka till Sverige kan börja. Måtte han få uppehållstillstånd...vågar knappt tänka tanken på att inte...

Till Elisabeth - älskade dotter.

Älskade unge - lyssnar du på texten så förstår du vad jag vill säga dig. Du är värdefull och du kommer att klara det här! Jag finns här och jag älskar dig!

/Mamma

TILL KEVIN!!!


IDAG BLIR KEVIN 10 ÅR - HIPP HIPP HURRA FÖR HONOM!!!

LEDSEN ATT JAG INTE KUNDE KOMMA TILL DIG JUST IDAG MEN JAG KOMMER DEN 11 SEPTEMBER OCH DEN 12 SEPTEMBER SÅ ÄR DET DIN OCH MIN KVÄLL. DÅ GÅR VI PÅ JOE LABEROS MAGISKA FÖRESTÄLLNING I HALMSTAD...GLÖM BARA INTE BORT VAD DU HAR LOVAT - BE HONOM INTE TROLLA BORT MIG!!! ÄR LITE NERVÖS MÅSTE JAG ERKÄNNA....

LYCKA TILL MED MASKERADEN I MORGON - HOPPAS NI FÅR RIKTIGT ROLIGT.
KRAMAR FRÅN MORMOR.





Kevin är ett mansnamn av engelskt ursprung. Kevin kommer i sin tur från iriskans Caoimhín. Det betyder "vacker födelse" (coem = vacker, gein = födelse). Endast tio män över 30 heter Kevin i Sverige.

Utan Houari

Tillägnar den här sången till min älskade Houari.

Oavsett vad som händer framåt i våra liv så gav du mig en del av livet tillbaka. Tack!

Bahibak habibi.

Utan Johan

Ett år och tio månader i saknad...och så ska livet fortsätta - i saknad!
Det är ofattbart att det gått snart två år sedan Johan dog. Det är ofattbart att livet går vidare, att inte allt stannar upp. Hallåååå världen, vill jag ropa, min son är död!!! Sluta snurra på, stanna och ta honom tillbaka! Suckar tungt och inser att det inte fungerar så. Det hjälper inte hur mycket jag bönar och ber så kommer inte Johan tillbaka. Aldrig mer - aldrigheten är det värsta.

Jag lever på min tro att vi en dag möts igen...



När en blomma bryts av i sin vackraste blom,
då blir marken så trist och så fruktansvärt tom.
Men kanske ändå att det någonstans finns en äng
eller undangömd skreva,
dit blommor som brutits för tidigt får komma
och fortsätta växa och dofta och leva....

Jag älskar dig Johan - härifrån till evigheten.

Utan Mamma

Idag har jag levt utan min mamma i två år. Det fanns en tid då jag inte trodde att jag skulle kunna fira jul med någon annan än med mamma. Visst kunde jag det! Då jag fick egen familj så hände det förstås att vi inte firade jul med/hos mamma och det gick bra. Det fanns en tid då jag trodde att jag inte skulle kunna leva utan mamma. Visst kunde jag det! Livet förändras och allt går...på något underligt sätt så går det...

Eftersom min son Johan dog bara dryga två månader efter mamma så försvann sorgen efter henne i det ofattbara att mista ett barn. Men jag minns att jag ofta tänkte att det borde vara förbjudet att bli mammalös. Jag vill ha min mamma alltid!!! Idag sörjer jag henne igen och önskar att jag kunde lyfta luren och få prata med henne. Det är så mycket jag vill berätta om. Så mycket jag vill fråga om och jag längtar efter att få lägga huvudet i hennes knä och känna hennes hand smeka mig över håret. Åh, mamma - du gav mig allt! Jag älskar dig så mycket och jag är lugn i förvissning om att du visste att jag älskar dig. Jag är ditt kärleksbarn - för alltid!

Mamma hann gå igenom så mycket i sitt 82-åriga liv. Både i sorg och glädje förstås och hon var en stark kvinna. En trygg och stabil finsk kvinna som visste sitt värde och tog för sig av livet. Det är min bild av mamma och jag är stolt över henne och stolt över att vara hennes dotter.

Jag vet att du vilar i frid Mamma och nu har väl förvåningen, över att Johan kom över till dig så snart, lagt sig? Jag vet att du tog emot honom...och att ni har det bra där i Nangijala med alla de andra vackra änglarna.

Sov gott

Jag kommer säkert att sova gott i natt. Är helt slut efter en dags arbete och det trots att det var mycket lugnt på jobbet denna första dag efter semestern. Vad snabbt man ändå kommer in i nya vanor med att t ex gå hemma och "lulla" i sin egen takt... Då tar det sedan en stund innan rutinerna på jobbet sitter som de ska igen.

Funderar på om jag skulle emigrera till Algeriet - kan det vara något tro? Ja, det återstår att se men jag tror nog att Houari och jag får det bättre här i Sverige men åka som turist till Algeriet vill jag verkligen göra. Jag som aldrig rest...vilken upplevelse det skulle bli för mig! Houari bedyrar mig att hans mamma och systrar kommer att avguda mig och det får jag väl tro på. Varför skulle de inte göra det?

Så där - nu är jag redo för sängen...den ropar högt på mig nu...natti, natti till er alla.

God morgon.

Ja, det känns som en god morgon. Börjar jobba idag efter fyra veckors semester och det känns skönt att få komma igång igen. Tid att tänka på annat än saknaden efter min man, tid att fylla med något. Återgår till mitt gamla jobb nu till att börja med - oklart när jag går över på det nya som integrationssamordnare.

Hälsade på Houari i måndags och fick kraft av att träffa honom. Känner mig full av tillförsikt och tro på en framtid med honom trots motgången nu, Det finns olyckskorpar som kraxar i mitt öra men jag lyssnar inte mer på det. Som vanligt går jag min väg och tänker att det som är meningen det kommer att ske. Det kan varken jag eller någon annan styra. Jag är värd att älskas och Houari älskar mig och jag honom - så enkelt är det just nu. Inch allah, som Houari säger...som gud vill.

Det känns som om hösten är här redan - kan det verkligen vara möjligt? Regn och rusk och tid för tända ljus. Jag klagar inte för det är på något sätt min tid. Jag älskar mörkret då jag kan tända levande ljus överallt. Jag älskar ruskväder för då finns inget krav på att gå ut (mer än nödvändigt förstås).

Nu ska jag fixa lite innan jag åker till jobbet. Undrar hur min posthög ser ut men egentligen vet jag att jag inte behöver oroa mig. Maria, min kollega, har säkert varit effektiv som vanligt *ler* - eller hur?

Augusti

Tänk att det redan är augusti. Jag förstår inte riktigt vart tiden tar vägen men å andra sidan får vi ju ny tid...hela tiden kommer det ny tid...

Känns segt och jobbigt just nu. Går här i min lilla bubbla och kämpar för att inte fastna i den. Det skulle vara så lätt men någonstans så finns det en glöd som säger att jag inte vill. Jag vill vara med i livet så gott det nu går och allt kommer att ordna sig. Min starka tro på att allt har en mening håller mig uppe. Trots min djupa tunga sorg efter Johan, åh vad jag saknar dig pojken min, så har jag mycket att glädjas åt. Mina underbara barn och barnbarn som ger ljus i tillvaron. Ett bra nytt jobb som väntar, goa arbetskamrater och mina vänner. Jag har tak över huvudet, en man som älskar mig... Ja, det går faktiskt att leva vidare och då menar jag utanför min lilla bubbla. Den kan jag ha som reservplats att använda ibland när det "vanliga" livet känns tungt. Ungefär som ett sommartorp dit man åker för att vila och återhämta sig...

Ska försöka ta reda på tvätten från igår nu och städa lite. Lunch kommer att intas på Dicken´s tillsammans med några kollegor - så har jag i alla fall en hållpunkt idag.